widellfrida

Hej på er!

I måndags var jag på Alfonshuset med barnen. Det var skoj! Mestadels. Men det var också påfrestande för att jag kände att jag fick passa ett barn som inte är mitt, och som gjorde saker som jag inte tycker är okey (och som de flesta nog också skulle se som ganska ouppfostrat, rent krasst). Det ska tilläggas att jag inte har träffat detta barn eller dess förälder innan heller, utan barnen träffades där och tyckte det var skoj att leka tillsammans. 

Julian och det här barnet började alltså leka med varandra och jag tyckte faktiskt inte att det andra barnet var schysst. Hen sa till andra barn att de inte fick vara med och leka, trängde sig före i kön till rutchkanan och rev andra barns byggen och skrek. För att nämna några grejer. Och det är fine, alltså barn gör sånt ibland. Men många barn har en vuxen som säger vad som är okey eller inte. Hen gjorde andra barn ledsna och jag fick vara den vuxna som sa till barnet, medan föräldern var någon annanstans eller bara stod och tittade. 
Jag blir så trött. Föräldern försökte någon gång och hotade med att de skulle gå därifrån om hen inte "skärpte sig", men det hände ju inte. När hen sen kastade ner hårda leksaker (som Elliot höll på att få i huvudet) från en koja så brast det för mig. För Julian härmade det andra barnet och gjorde likadant då. Julian bad i alla fall om ursäkt och slutade. När det andra barnet sen trängde sig före Julian i en labyrint, skrek på honom och drog i honom så skrattade den andra föräldern till och sa :hehehe, så energisk...:"
Nä, tänkte jag. Energisk, my ass. Otrevlig. Rent av elak. Faktiskt. 
Jag sa åt Julian att vi skulle gå och leka på andra våningen en stund och då fattade den andra föräldern vinken och sa åt sitt barn att vi ville vara ifred en stund. Suck.

 

Jag är inte den som vanligvis dömer andra föräldrar, för det tycker jag man ska låta bli med. Vi har ingen aning om deras situation och deras eventuella svårigheter, MEN i det här fallet kan jag inte låta bli att vara irriterad på föräldern. Om du ser att ditt barn beter sig illa, varför tar du inte tag i situationen?! 
Suck igen. 

 

Men annars var det faktiskt kul. För vi var ju inte med de här personerna hela tiden. Och sen är det ju teater varje dag där. Och det är jätteskoj att titta på Julian, för han uppskattar det verkligen jättemycket! Han tycker det är jätteroligt! 
Och sen fick vi ju ett bra samtal på spårvagnen hem, jag och Julian, att man inte ska härma de som gör fel. Utan då kan man säga "Stopp" eller "Jag vill inte vara med på det." istället. 
Jag var i alla fall helt slut, för jag hade fått "jaga" efter ett barn som inte är mitt  😂

Ja, det var lite frustration som jag var tvungen att få ur mig, uppenbarligen. 
Nu ska jag snart hämta mitt stora hjärta på förskolan! 😊

Ha det fint!