Snart en skolpojke
Barnen gick på sommarlov onsdagen innan midsommar. Det var Julians allra sista dag på Soldathemsgatans förskola. Det känns jättekonstigt! Både jättebra och sorgligt på samma gång. Men det märktes tydligt på slutet att "skolbarnen" på förskolan är väldigt redo att få komma vidare till nästa utmaning. De är ju så himla stora om man jämför med de andra barnen på förskolan. Och sen helt plötsligt, när de kommer till skolan, är de pyttesmå!
Det var i alla fall ledsamt att lämna Julians avdelning. Och en av pedagogerna som jobbar med de yngre. Som hade Julian när han började, när han var en liten pyttis.
Julian och den här pedagogen har alltid haft ett speciellt band till varandra. Och jag har tyckt att hon hintat till mig, flera gånger, om att Julian har varit hennes favorit.
Ja, man ska inte ha favoriter, men vi vet alla att vissa barn har en speciell plats hos en. 😅
Detta avskedet var ännu lite mer speciellt för hon ska nämligen flytta. Långt bort till USA. Så vi hade förberett en speciell present till henne som Julian gav henne den där sista morgonen.
Det blev många kramar både till barn och förälder. Först när hon fick presenten, sen när hon hade lämnat in den och kikat lite snabbt på den ("det gick för snabbt! Och det märks att du är lärare för du vet precis vilka hjärtesträngar du ska spela på" sa hon och syftade på en intervju vi gjort med Julian). När hon gick in igen till sin avdelning kom en annan av pedagogerna ut och sa roat:
"Vad gjorde ni med henne? Hon kom in och hulkade och grät!" 😂
Sen fick vi lova att inte gå hem på eftermiddagen innan de fått ta ordentligt farväl. Då blev det ännu mer tårar och kramar. Och pedagogen frågade om hon fick ta bild med Julian för att kunna titta tillbaka och minnas (vilket hon inte gjorde med några av de andra barnen som hämtades samtisigt, återigen en liten hint tänker jag 😅). Sen viskade hon också att hon har sparat mitt nummer och frågade om hon får ringa sen och göra hur det går för honom i skolan och så. "Självklart" svarade jag, och sen blev det ännu mer tårar och kramar 😂
Vi firade in sommarlovet med lek med de andra 15-timmarsbarnen efter förskolan, men sen på kvällen grät Julian, länge, eftersom han sa att han kommer sakna en viss pedagog.
Veckan efter midsommar ringde Julians nya lärare, som ett inskolningssamtal, och det kändes jättebra. Jag tror det kommer bli toppen! Vi ska dit veckan innan skolan börjar och hälsa på lite igen. Det blir spännande!
Men en sak i taget! Nu har vi sommarlov och tänker njuta av det till fullo. Victor går på semester först den 11:e, men jag och barnen har en del inplanerat. Det ska bli skoj!
Ha det fint!

